Arbeta med Shapefiles i QGIS
2026-03-02
Shapefile är det äldsta och fortfarande mest spridda formatet för utbyte av geodata. Trots begränsningarna (högst 2 GB, 10 tecken per attributnamn, en geometrityp per fil) stöds Shapefile av absolut alla GIS-system.
Export från osm2cdr.com
Vid export till Shapefile får du ett ZIP-arkiv med flera filer:
.shp— objektens geometri.dbf— attributdata (OSM-taggar).shx— rumsligt index.prj— beskrivning av koordinatsystemet.cpg— teckenkodning (UTF-8)
Import till QGIS
- Packa upp ZIP-arkivet i en separat mapp.
- I QGIS: Lager → Lägg till lager → Lägg till vektorlager.
- Ange filen
.shp. QGIS hämtar automatiskt de övriga filerna. - Kontrollera koordinatsystemet i lagrets egenskaper (WGS 84 som standard).
Vanliga uppgifter i QGIS
- Tematiska kartor — färgläggning av objekt efter attribut (byggnadstyp, vägklass).
- Buffertzoner — beräkning av tillgänglighetszoner kring skolor, sjukhus och hållplatser.
- Ytor och omkretsar — automatisk beräkning via fältkalkylatorn.
- Överlagringsanalys — överskärning av lager för att identifiera områden som uppfyller kriterierna.
- Kartografisk utskrift — utskriftsmallar med teckenförklaring, skalstock och koordinatnät.
GeoPackage som alternativ
För nya projekt rekommenderar vi formatet GeoPackage (.gpkg). Det är en enda fil utan Shapefiles begränsningar: långa attributnamn, flera geometrityper, storlek upp till en terabyte. QGIS arbetar med GeoPackage lika enkelt som med Shapefile.